Det är nog dags...
Om du älskar dig själv älskar också andra dig.
Jag tror det ligger mycket sanning i det.
Jag vet inte hur många gånger om dagen jag tänker negativa saker om mig själv.
Antingen känner jag mig tjock, eller att jag har för kort hår, eller bara inte är tillräckligt snygg för att stå ut med mig själv.
Kroppsfixeringen är maxad till tusen.
Vilket jag inte mår bra av. Som jag vet så väl.
Men ändå fortsätter det.
Jagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebanta.
Jagärintetillräckligtsmaljagärintetillräckligtsmaljagärintetillräckligtsmal.
Jagharlagtpåmigjagharlagtpåmigjagharlagtpåmigjagharlagtpåmig.
Jagborbebantajagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebanta.
Jag borde banta.
Sluta äta godis.
Börja äta nyttig mat.
Inget socker.
Inget fett.
Ingenting.
Borde sluta äta.
Oj, de där valkarna har jag inte haft förr.
Usch, jag måste verkligen bli av med dom.
Jag har gått upp i vikt.
Jag trivs inte.
Det är inte jag.
Åh titta.
Förra våren var jag smal.
Jag vill vara så igen.
Jag borde banta.
FY! USCH! BLÄ!
Fuck the fucking illusion of girls.
Vafan vill världen?
Att tjejer och killar ska vara så jäkla smala.
DET FÖRSTÖR DEM INIFRÅN.
De ser på sig själva och tycker att de borde banta.
Vad är det för jävla värld??
Jag sitter lite ihopsjunken och känner hur magen veckar sig.
Det veckar sig i ryggen när jag ligger ner på sidan.
Bh:n känns som att den SKÄR in.
Jag mår illa av känslan.
Jag känner mig som en Michelingubbe.
Jag vill inte vara en Michelingubbe.
USCH OCH FY OCH BLÄ!
Why can't we just focus on the beauty inside?
Varför vill modevärlden bara ha onaturligt smala modeller?
Borde det inte vara dags att ta in NORMALA och RIKTIGA kvinnor med RIKTIGT HULL?
Ni vet, sådant vi FÅTT för att vi ska LEVA OCH MÅ BRA.
Sådant som gör oss ATTRAKTIVA.
KURVOR.
HELL YEAH.
Men vem lurar jag?
Det kommer nog aldrig bli det idealet.
Jag ska sluta äta.
Lika bra.
Då blir jag av dem de där valkarna.
Ja!
FINT.
Då kör vi på det.
Jävla värld.
Jag tänkte i början av det här inlägget fundera över att börja tycka om mig själv.
Men det är svårt.
Jag tycker inte om hur jag ser ut nu.
Det är svårt att bli KVINNA.
Få lite mer HULL på höfterna.
När huden veckar sig på ställen det aldrig veckat sig förut.
JAG HAR SVÅRT ATT ACCEPTERA, OKEJ?
Hjälp mig då.
Jag VILL känna mig snygg.
Jag VILL känna mig värdefull och stark i mig själv.
JAG VILL BLI EN FULLÄNDAD MÄNNISKA SOM KLARAR SIG SJÄLV.
Be there, and be strong.
Love yourself.
Or else noone will.
Puss från Disa
Ja det kan va ett jäkla krångel det där med känslor. Hjärnan går på högvarv mest hela tiden. Men det känns skönt att få en paus ifrån det en stund och fokusera på viktigare saker! Absolut kan du fråga om min moster, hon dog i cancer för lite mer än ett år sedan. Förövrigt så blir inte människor lyckligare av att svälta sig själv, snarare så tror jag att det ökar pressen ännu mer. Du är mycket vacker Disa, ta åt dig ordentligt av det och stoppa undan de andra tankarna. Godnatt :)
http://www.youtube.com/watch?v=NF9QI18-Bpo
(och jag vet tyvärr allt för väl hur du känner. för mig är träning det bästa som hjälper. att ta ut sig för att få ångesten släppa, träna så man blir hungrig och kan äta, planera maten efter träningen så man orkar träna, känna att man blir starkare, smidigare och bättre. träna för att få ut lite av det där svarta molnet inom en, börja kämpa för något som faktiskt är bra att kämpa för.)
