Jag är konstig.



Med tanke på att jag får fram något sånt här ur mig hjärna.
Detta är en blandning av bland annat en valross, fladdermus, insekt, anka mm...
Och ett träd... som blommar om sommaren och tappar löv på hösten.

Håhåjaja... jaa, jag säger då det...

Snart är 6 veckor gjorda, bara två veckor kvar sen! :)
Sen blir jag ledig ett tag, och det ska bli jättekul!
Jag längtar.


Det dyrbara livet.

Jag har cyklat till jobbet.
Ute doftar det regn.
Även om det känns omänskligt tidigt, kan jag inte låta bli att njuta av att dra in den friska sommarmorgonsdoften.
Men något känns fel.
Jag vet inte vad.

Jag kommer fram.
Låser cykeln.
Ska gå och kolla när Metro börjar skickas ut igen.
Hör något konstigt ljud.
Som att det är någon där.
Men jag ser inte först.
Sen faller blicken mot marken.
Och där.
Ligger en fågel och flämtar.
Det rinner blod ur näbben och den ligger där och krampar.
Vid kramperna rör sig vingen som en arm.
Som om fågeln skulle ha legat i fosterställning om den hade varit människa.
Det gör ont i mig och jag står bara och tittar.
Och funderar om det finns NÅGOT jag kan göra.
Men jag kommer inte på något bra.

Illa till mods lämnade jag fågeln där den låg,
nedanför ett fönster vid entrén som den antagligen flygit rätt in i.
Jag inser att jag inte har sett så mycket av döden såhär nära.

Bara en gång innan.
När vi lät vår katt somna in.
I min skakiga famn.
Vilket jag helst inte vill tänka på, eftersom det bara gör ont av att tänka på det.

Jag jobbar hela dagen och glömmer bort fågeln.
Men när jag slutat, påminns jag igen.
Jag går till platsen den låg på.
Men den här gången finns inget liv kvar.

Fågeln är död.




Dålig på uppdatering.


Damen har lite skrivkramp.

- Läser mina böcker jag fått i födelsedagspresent.
- Jobbar (kl 6.00-14.30).
- Lagar mat.
- Sover.

Det är det jag gör.
Inte så mycket annat.
Men jag är glad att det är fredag imorgon.
Sen är det 3 veckor kvar tills jag får lite sommarlov.
Vilket jag längtar väldigt, väldigt, VÄLDIGT mycket till.

Hej så länge.

Till en vän.

Se mig.
Se djupt in i mig.
Se vad jag egentligen vill säga.
Och vad jag känner.
Det är du expert på.
Och jag vill att du ska göra det.
Nu.
Blotta mitt innersta.
Lys på det.
Lys upp det.
Och tala om vad som står.
För själv har jag blivit blind.



Se mig.
Se djupt in i mig.
Se vad jag egentligen vill säga.
Och vad jag känner.
Det är du expert på.
Och jag vill att du ska göra det.
Nu.
Blotta mitt innersta.
Lys på det.
Lys upp det.
Och tala om vad som står.

För själv har jag blivit blind.


Mitt nya linne.


Den här köpte jag idag! :)

Fredag!





Så var ännu en vecka gjord, 5 veckor kvar att jobba.
Det går rätt snabbt ändå, och det är skönt!
Inte för att jag vantrivs, utan det är ju bara det att städa kanske inte är det roligaste man kan göra...

Ska ha en lugn och skön helg, och nästa helg ska jag till Stockholm och fira min födelsedag!
Hela familjen kommer att samlas och det har vi inte gjort sen i julas, så det ska bli küül!
Får se om jag lyckas bjuda några av mina Stockholmsvänner, rent utav?

Har sett klart på en av de märkligaste filmer jag någonsin sett.
Den heter "Pom Poko" och är gjord av Isao Takahata och animerad av Studio Ghibli, som, om ni inte redan vet det också animerat Totoro mfl :)
JÄTTEKONSTIG!
Men kul att se. Så gör det, man skrattar en del :)


Nu sitter jag hemma igen och ska nog sova, börjar känna mig lite konstigt trött... men inte så konstigt kanske eftersom jag jobbat idag. Känner mig ändå rätt nöjd med tillvaron tror jag :)

Satt nyss och lyssnade på Whitesnakes "Here I Go Again".
Den är jäkligt bra, och en av refrängerna får avsluta detta inlägg:


Here I go again on my own,
goin' down the only road I've ever known.
Like a drifter I was born to walk alone
'cos I know what it means to walk along the lonely street of dreams.


Godnatt.

Haha, så himla sööööt!

Snöret som han heter ville tydligen trassla in sig ordentligt i mina glasögon.
Jag trodde jag skulle dö av skratt.

Haha.


RSS 2.0