Äntligen vänder det!



WOOOOHOOOOOOOOOOOOOOOO!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Igår var jag hos familj som söker barnvakt.
Jag fick det!

Igår pratade jag med mamma som fått en vikarietjänst i Linköping.
Och hon kom då på att jag kunde vikariera för henne!

Och idag ringde rektorn för Roslagsskolan i Norrtälje och frågade om jag ville jobba hos dom!

Alltså. JAG SKA JOBBA SOM MUSIKLÄRARVIKARIE!
På HÖGSTADIET. haha, det trodde jag aldrig.
Men tjänsten är utannonserad och jag jobbar bara tills de hittar någon annan.
Om de inte gör det och jag inte kommit in på universitetet, så fick jag gärna söka jobbet!

HEEELT SJUUUKT!

Allt händer.
På en jäkla dag.
Min hjärna klarar inte av sånt här.

Jag börjar på måndag.
Det blir en snabb hemflyttning, ompackning och sen resa på lördag upp till Sthlm och sen hinna landa och ladda upp och förbereda mig inför måndagen. Ojojojoj.

Jaa. Till slut vänder det.
Förr eller senare.
Jag är så LÄTTAD.

Tack mamma. Tack Gud. Tack ALLA!

Livet i den nedre delen av samhällstegen.

Bah!
Imorgon ska jag till Socialkontoret och se om jag kan få lite pengar.
Det är fruktansvärt utblottande.
Jag vill inte alls.
Men det är det enda jag kan göra.
Suck.

Jag hoppas verkligen det vänder snart.
Jag vill inte ha det såhär längre.

Lägger upp en låttext. Har inte gjort någon melodi än men det kanske kommer.
Är inte så duktig på det.

I remember the day.
The first day I saw you.
And I remember I felt something special.
Something different.

You made me wanna laugh.
You made me wanna cry.
Even though I didn't know you I felt something special
Something different.

So darlin' take me in your arms
Show me the world through your eyes
and love me
to the end of time

You are that special one
that guy I wanna marry.
You make me feel complete
and truly loved for the first time.

So darlin', take me in your arms
and kiss me the way you always do
Look deep in my eyes
and talk to my heart.
Say you gonna love me
to the end of time.

Jobb eller plugg?

Ligger just nu som 10 och 6 reserv på två lärarprogram vid Göteborgs Universitet.
Kanske är rätt stor chans, jag vet inte...

Sen har jag fått nys om ett jobb som mötesbokare. Känns som att det kan vara ganska kul.
Det är iaf inget sådär telefonsäljarjobb på det sättet, utan ett hederligt telefonjobb som jag själv kan stå för.

Håhåjaja... får hoppas att det löser sig och att jag snart kan slappna av... vore jätteskönt :)

Livet är verkligen oförutsägbart.

Dåligt samvete.

Baaaah!
Efter att ha läst lite av det Rikard skrivit på sin blogg och det han varit med om, känner jag mig så otroligt maktlös.
Bortskämd och maktlös.
Jävla grej!
Såg en bild av ett litet barn, och det högg i hjärtat på mig.

VARFÖR GÖR VI INGET?
Varför går man och mår dåligt över att man gått upp några kilo, att näsan inte är perfekt, att man inte har några nyaste nya plagg och att man måste städa?

Jag måste göra något.
Jag vill göra något.

MEN vad?
VAD kan jag göra?

Jävla skitvärld. Varför är den så orättvis?

RSS 2.0