Don't write a letter.
Denna dam är trött på att inget produktivt händer i hennes liv.
Kan man säga så?
Produktivt alltså.
Inget som gör att jag kan känna mening med min existens.
Inget jobb.
Är lika med.
Inga pengar.
Är lika med.
En sysslolös Disa som inte vet vad hon ska göra med sig själv.
Mycket trevligt... NOT.
Skitgrejer.
BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!
Imorgon ska jag simma.
Det är skönt som faen!
Ska nog styrketräna lite.
Och avsluta med spikmatta.
Mmmmmums!
Jobb inatt. Köra tidningar.
Yey!
Puss.
It's a beautiful day...
Har kommit på att jobba på dagis skulle vara roligt. Verkligen, jag skulle verkligen trivas med det.
Så mitt nya mål är att hitta något dagis som vill ha mig.
Och så kan jag förbereda inför alla sökningar jag har i år.
Nu ska jag gå och städa ur min gamla lägenhet så jag kan lämna in nycklarna idag.
Vore trevligt.
Enough for now...
Det är nog dags...
Om du älskar dig själv älskar också andra dig.
Jag tror det ligger mycket sanning i det.
Jag vet inte hur många gånger om dagen jag tänker negativa saker om mig själv.
Antingen känner jag mig tjock, eller att jag har för kort hår, eller bara inte är tillräckligt snygg för att stå ut med mig själv.
Kroppsfixeringen är maxad till tusen.
Vilket jag inte mår bra av. Som jag vet så väl.
Men ändå fortsätter det.
Jagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebanta.
Jagärintetillräckligtsmaljagärintetillräckligtsmaljagärintetillräckligtsmal.
Jagharlagtpåmigjagharlagtpåmigjagharlagtpåmigjagharlagtpåmig.
Jagborbebantajagbordebantajagbordebantajagbordebantajagbordebanta.
Jag borde banta.
Sluta äta godis.
Börja äta nyttig mat.
Inget socker.
Inget fett.
Ingenting.
Borde sluta äta.
Oj, de där valkarna har jag inte haft förr.
Usch, jag måste verkligen bli av med dom.
Jag har gått upp i vikt.
Jag trivs inte.
Det är inte jag.
Åh titta.
Förra våren var jag smal.
Jag vill vara så igen.
Jag borde banta.
FY! USCH! BLÄ!
Fuck the fucking illusion of girls.
Vafan vill världen?
Att tjejer och killar ska vara så jäkla smala.
DET FÖRSTÖR DEM INIFRÅN.
De ser på sig själva och tycker att de borde banta.
Vad är det för jävla värld??
Jag sitter lite ihopsjunken och känner hur magen veckar sig.
Det veckar sig i ryggen när jag ligger ner på sidan.
Bh:n känns som att den SKÄR in.
Jag mår illa av känslan.
Jag känner mig som en Michelingubbe.
Jag vill inte vara en Michelingubbe.
USCH OCH FY OCH BLÄ!
Why can't we just focus on the beauty inside?
Varför vill modevärlden bara ha onaturligt smala modeller?
Borde det inte vara dags att ta in NORMALA och RIKTIGA kvinnor med RIKTIGT HULL?
Ni vet, sådant vi FÅTT för att vi ska LEVA OCH MÅ BRA.
Sådant som gör oss ATTRAKTIVA.
KURVOR.
HELL YEAH.
Men vem lurar jag?
Det kommer nog aldrig bli det idealet.
Jag ska sluta äta.
Lika bra.
Då blir jag av dem de där valkarna.
Ja!
FINT.
Då kör vi på det.
Jävla värld.
Jag tänkte i början av det här inlägget fundera över att börja tycka om mig själv.
Men det är svårt.
Jag tycker inte om hur jag ser ut nu.
Det är svårt att bli KVINNA.
Få lite mer HULL på höfterna.
När huden veckar sig på ställen det aldrig veckat sig förut.
JAG HAR SVÅRT ATT ACCEPTERA, OKEJ?
Hjälp mig då.
Jag VILL känna mig snygg.
Jag VILL känna mig värdefull och stark i mig själv.
JAG VILL BLI EN FULLÄNDAD MÄNNISKA SOM KLARAR SIG SJÄLV.
Be there, and be strong.
Love yourself.
Or else noone will.
Puss från Disa
Luddigt, inte sant?
Jag har en känsla.
En känsla av något.
Att jag lever, kanske.
Vet inte riktigt.
Känner mig så ganska känslolös just nu iaf.
Eller ja. Inte känslolös.
Men jag känner, samtidigt som jag inte känner något.
Livet är ju ett underligt påfund.
Svårt att komma underfund med.
Yeah.
Festival, oh, härliga festival!
Jag må se ganska töntig ut, men jag gillar bilden iaf! :)
Helt underbar festival!
Efter en del spring i leran, hittade jag till slut min plats - i sjukvårdstältet.
Som sjukvårdare.
Ganska spännande iom att jag inte har någon sådan utbildning, men det finns ju så mycket man kan göra ändå, utan utbildning, som t ex att plåstra om, prata med, erbjuda en filt mm.
Och bland alla de banden så var det helt klart lite mera speciellt att se W.A.S.P, Dimmu Borgir, Chickenfoot, Edguy och Arch Enemy. :):):)
Sen var det ju också en grej - LERA.
Och jag hoppade på kryckor hela festivalen.
Men helt underbart när folk kom fram och beundrade mig lite halvt sådär för att jag var så tapper,
Leran var ju inte nådig alltså.
Torsdagen var värst.
Fredagen lite bättre.
Lördagen ännu bättre.
Men det märktes att jag var tillbaka i Norrland.
Inte alls så varmt.
Men det kanske det inte var i övriga landet heller, vad vet jag?
Men trots vädret så var det en jättehärlig stämning, folk var glada och pratsamma.
I början av torsdagskvällen undrade jag va fan jag gjorde där.
På lördagen var jag helt säker på att jag gjort rätt som åkt dit.
Tadaa...
Lite konstigt den här gången, för mer minnen har vaknat till liv igen som jag inte har kommit ihåg på ett tag.
Vet inte heller om de är minnen jag vill komma ihåg.
Eller mer en känsla av minnet.
Jag kommer ihåg hur jag kände.
Hoppas på att det blir en rolig vistelse iaf utan intriger eller liknande vilket jag iofs inte tror att det blir.
Vi är väl vuxna människor.
Liksom.
Eller?
