En mycket händelserik fredag.

Dagen började med hemtenta.
Sedan åkte jag in till stan för att möta upp Elisabeth och sen åka till Liseberg.



Solen tittade fram efter en relativt molnig morgon och vi gick runt lite i parken.
Elisabeth hade låten "All you need is love" på huvudet och gick och sjöng den nästan hela tiden. :)
Vi gick förbi en parkbänk där jag såg en snygg man sitta, och insåg sekunderna senare att det var Peter Jöback.
Bara sådär.
Jag inväntade Elisabeths reaktion.
Och den ägde.
Haha, väldigt lustigt.

Efter en lång väntan i kön till glassen fick vi beställa och jag köpte en "Glasseka" som jag trodde skulle vara värd de 30 spänn den kostade, men det var fruktansvärt fånigt liten.
Men god.


Vi såg ett litet brassband gå runt i parken utklädda till pirater, och spela diverse låtar.
Sedan gick vi och satte oss och tog en öl.
En väldigt stor sådan.


När vi sedan var på väg att gå, kom brassbandet i närheten igen, och Elisabeth skojar:
- Vi kan gå till dem och säga att vi har en låt som vi kan framföra... All you need is looooove!

Och vad händer?
Jo, den franska nationalsången (för er som inte är så instuderade i Beatles så börjar All you need is love med franska nationalsången Beatlesque Band – All You Need Is Love) börjar spelas, och vi skrattar åt sammanträffandet och säger saker som "Haha, tänk om det är All you need is love de spelar nu".
Och vad börjar de spela - Jo, just All you need is love och vi börjar gallskrika så jag tror alla på terrassen får sig en hjärtattack och så springer vi till brassbandet.



Sedan går vi runt lyckliga ett tag till på Liseberg tills vi sen bestämmer oss för att leta upp Hotel Liseberg Barken Viking för att utnyttja mitt erbjudande på mitt årskort på Liseberg - Köp 2 räkmackor till priset av 1.
När vi hittat hotellet inser vi att det är en BÅT! Jättemysigt.
Ett bra sätt att avsluta dagen på.
Personalen var jättetrevliga och vi beställde Barken Vikings egna öl till mackan.
Jätteskönt att bara sitta ner och njuta av en god räkmacka tänker vi och då...
Kommer det en medelålders man med en barnvagn och frågar oss om vi vet om de har varmt vatten.

Han sätter sig vid vårt bord och börjar pratar om hur de glömde vällingen  hemma och att han nu vill ha varmt vatten till sin dotter. Han tar upp henne ur vagnen efter ett tag, och visst var hon jättesöt.
Sen satt han där och pratade, kommenterade hur go och söt hans dotter var och "undra hur det kommer gå för dig när pappa är borta?". Sedan när han fått varmt vatten till henne frågar han personalen om de har något sött.
- Tyvärr, vi har bara mörk choklad med mint, säger bartendern.
- Ja, men något annat måste ni väl ha?
- Jag går och ser vad vi har, säger bartendern lite irriterat.

- Hon behöver något sött, säger mannen till oss och tittar lite granskande på Elisabeths tallrik, har du något sött på din tallrik?
Jo, en fint skuren jordgubbe låg där och Elisabeth kände sig tvingad att ge honom den, men svor inombords.
Så fruktansvärt komiskt, hela situationen. Som i en jäkla film.
Till slut fick han lite hallonsås av bartendern, och ville aldrig gå därifrån.
Dessutom plockade han upp en 7,2 % öl.
- Nu ska pappa ha sin välling.


En fundersam Disa...

Men efter en ytterligare stund fick jag nog och såg min chans att prata med personalen när jag skulle betala.
Kvinnan i baren ursäktade sig så mycket och sa att de genast skulle se till att han gick därifrån.
Så kom bartendern och bad mannen gå som sa innan gick:
- Jag kom, jag såg, jag segrade.

Och när han till slut hade gjort det och jag och Elisabeth satt och pustade ut, kom bartendern tillbaka och gav oss en öl med orden:
- En ängels tålamod.
Sista stunden kunde vi iallafall få sitta för oss själva. Ifred.

Och det blev ändå, trots denna märkliga händelse, ett bra avslut på dagen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0